En ärlig berättelse om min vardag och min längtan efter att bli mamma. Om hur det är att kastas mellan hopp och förtvivlan när man blir gravid och sedan förlorar sitt barn. Att inte veta hur mycket man egentligen har längtat förän man bär det inom sig. Och att bara känna sig helt tom när det inte längre är ett hjärta som tickar. Jag vill berätta både om det ljusa men också det mörka, det som nästan ingen pratar om. Du får också möta mina två substitut, hundarna Algot och Asta.
Summa sidvisningar
tisdag 29 november 2011
Idag är det en sorgens dag.
Min fina vän är borta. hon valde att ta sitt liv igår. jag är förkrossad och arg. Vill att hon ska finnas kvar. Men hennes missbruk gick överstyr och hon förlorade sitt barn. Då förlorade hon också sig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar